Känslor
Kategori: Allmänt
Detta inlägg kommer bara handla om mina känslor så för er som tycker det är ointressant bläddra vidare.
Nu är det såhär att min mamma ligger inlagd på varberg sjukhus. Har gjort det sen sin om operation (En gastric bypass). Hon opererades den 5 nov. Sen dess har hon varit inlagd. Alltså ca 1,5 månad. Jag saknar henne med alla fiber i min kropp. Det värsta är att hon är på väg och ge upp. Hon har sagt att hon känner att hon inte har nått kvar och leva för.
Hon har haft en väldig otur med allt och har fortfarande en infektion i kroppen som vägrar släppa. hon har haft feber sen två dagar efter operationen och den vägrar släppa, dom har satt henne på tre olika antibiotika nu. Inget av det verkar hjälpa för hon ligger fortfarande runt 39-40 graders feber.
Hela min kropp skakar när jag skriver detta och jag måste verkligen kämpa för att hålla inne tårarna.
Jag vill vara stark för alla runt om mig men min styrka sviker mig. Detta funkar snart inte längre. Min kropp håller på och lägga av. Min egen mamma vill inte leva mer, och jag kan verkligen inte tänka mig ett liv utan henne. Ett liv utan henne vore ett liv utan mening. Min älskade mamma, mitt allt. Jag visar dig inte allt för ofta att jag älskar dig och det ångrar jag nu. Önskar du kunde se hur mycket du betyder för oss allihop men framför Allt hur mycket du betyder för mig.
Jag kommer aldrig sluta kämpa för dig och jag kämpar dagligen. Vill inte att du ska se mig svag för du behöver min styrka just nu. Aldrig att jag kommer släppa dig. Du måste klara dig igenom detta för utan dig vet jag inte vad som händer. Min stöttepelare där jag alltid kan vara mig själv. Du dömmer ingen, du är min stora hjälte och är den starkaste personen jag känner. Jag önskar att jag kunde ta din smärta och bara trolla bort den.
Jag trodde att allt skulle bli bättre nu när du kom till vanlig avdelning men det känns som om det är lika hopplöst! Att det aldrig kan bli bra! jag blir så arg!
Fina mamma du är mitt allt och jag kommer hålla mitt löfte till dig att ta hand om Theo om nått händer dig, men snälla kom Tillbaka till oss för vi saknar dig så fruktansvärt mycket!
Jag älskar dig mamma till månen och tillbaka! För alltid! ❤️